Recension: Resident Evil: Extinction

Om du inte redan visste det är det lika bra att jag säger det med en gång ? jag älskar den här typen av filmer. Att slänga ihop en postapokalyptisk film som dessutom innehåller zombies som får storstryk av Milla Jovovich är alldeles?? alldeles?? underbart. Så, då har jag fått det sagt.

Det jag också måste få sagt med en gång är för din skull. Om du inte har sett ettan och tvåan förut, eller om det var länge sen, se dem innan du ser Resident Evil: Extinction.
Annars kommer du finna dig sitta där och undra ? var är hon? Varför känner de varann? Detroit ? vad snackar de om? Andra saker också, men skit i det ? bråka inte med mig! Se de första två filmerna istället!

Jag gillade att den här filmen lånat (snott?) lite saker från klassiska skräckfilmer. Hitchcocks Fåglarna till exempel. En hel del är också en solklar hyllning till George A Romeros Day of the dead och det är kul. ?ndå tycker jag faktiskt att Resident Evil: Extinction lyckas visa upp något fräscht, något lite nytt ? även om de ingredienser som måste vara med i en zombierulle givetvis finns där. (Vad ?R det med folk som blir bitna av zombies? Varför fattar de aldrig att de kommer att förvandlas!?)

Märkligt nog upptäcker jag en bit in i filmen att den faktiskt inte är sådär värst blodig. Visst, Alice skär halsen av väldigt mycket??folk??med två stora knivar. Men annars är det inte så himla slafsigt. Och jag kommer på mig själv att tycka att det ju faktiskt är ganska okej. Man behöver inte gotta ner sig i slamsor och blod och inälvor och??ja. Då riskerar man ju att det blir splatter och det är ju på gränsen till humor, eller hur?

Nu är det här ingen film att skratta åt, bitvis sitter man och gräver ner naglarna i biofåtöljen ? och det är ju så det ska vara. Riktigt toppbetyg blir det dock inte, “bossfajten” på slutet är något av en besvikelse. Dessutom är det synd att slutet i sig lämnas så öppet, jag hade nog velat veta lite mer om övriga rollfigurers öden. Men, hey?? Det kan ju komma en fyra. Eller, det gör det ju redan nu.