SFF: The Darjeeling Limited
Innan vi dyker rakt på Wes Andersons senaste film vill jag nämna Hotel Chevalier, en kortfilm och prolog till historien i The Darjeeling Limited. Vi får en småkul, filosofisk och vacker redogörelse för de sista 13 minuterna i karaktären Jacks förhållande. Precis som Anderson påpekade vid Face2Face så bör denna film ses i samband med långfilmen för att komma till sin fulla rätt. Eller rättade sagt, långfilmen blir ännu fylligare om man har kortfilmen i bakhuvudet. Inte mycket till medryckande historia egentligen, men små detaljer i skådespeleriet och lite extra vågade pauser och klipp här och där gör det spännande.
Nu sÃ¥. Ni som är trogna te-drickare känner igen namnet Darjeeling som är en Indisk region där man tillverkar just bladdryck: Tre bröder som efter pappans död glidit allt längre isär frÃ¥n varandra träffas efter ett Ã¥r av tystnad för att resa genom detta omrÃ¥de och hitta tillbaka till broderskapet och vänskapen. Vissa av dem är mer entusiastiska och mÃ¥lmedvetna än andra och det blir ett intressant men konfliktfyllt möte. Men det är just dessa konflikter som sätter igÃ¥ng den oplanerade delen av resan – den som verkligen för dem samman.
Jag har haft inte varit överförtjust i Andersons filmer tidigare dÃ¥ jag tycker de passerat min gräns för vad som är kul, särskilt Rushmore. De har varit bra och jag har dragit pÃ¥ smilbanden vid ett par tillfällen, men det har varit svÃ¥rt att relatera till de excentriska karaktärerna och sÃ¥ledes har jag aldrig höjt filmerna till skyarna. Efter att ha sett The Darjeeling limitied har en liten röst i mig väckts som säger att jag borde se om dem. I denna film ligger karaktärerna pÃ¥ ett annat plan – foten hÃ¥lls kvar inom verkligheten och alla knasigheter blev därför exakt vad de skulle vara – jätteroliga! SmÃ¥ smÃ¥ detaljer i lagom mängd med utmärkta skÃ¥despelare gör det till en myspysfilm jag gärna ser igen. Bra musik, vid nÃ¥got tillfälle hade en slo-motion scen med hög musik med fördel skippats dÃ¥ det efter ett par gÃ¥nger förlorar sin effekt
.











2 kommentar
Denna film ser jag så otroligt mycket framemot att se. Jag älskar Wes Anderson och då flera röster gör gällande att detta är hans bästa film så blir suget bara större!
Vill gärna se den mest på grund av Owen Wilson´s utseende. I varenda bild i den här filmen så ser han skadad ut hela tiden och man undrar varför???
Den enda film jag gillar av Wes Anderson är “The Royal Tennenbaums”.
One Trackback
[...] av tystnad för att resa genom detta område och hitta tillbaka till broderskapet och vänskapen. (Helenas recension av filmen) 11. [...]